Hur var det med representation egentligen?

Sedan vi startade föreningen MeR Barnkultur har vi varit måna om att lyfta fram goda exempel när det gäller representation i litteraturen med särskilt fokus på barnlitteratur. Det är långt ifrån enkelt att hitta bra och goda exempel som varken är exotifierande eller stereotypa, avsaknaden av representation inom litteratur och annan kultur blir så tydligt.

För några veckor sedan var det min tur att ta hand om våra sociala medier. Jag slog på stora trumman, ville bredda och skulle tipsa om inkluderande filmer. Min utgångspunkt:

  • svenskproducerade program som skildrade svenskar med afrikansk bakgrund på ett naturligt och inkluderande sätt, i en svenskkontext.
  • Främst barn och ungdomar med en huvudroll eller biroll.
  • Rollen som skildras ska vara/skapa igenkänning och inspiration.

Under min vecka skulle jag ha 7 tips, ett om dagen.

Det var hjärtskärande att jag efter 2 dagar som motsvarar 2 inlägg, där den ena var om Baker Karims Familjen Babajou och den andra serien Joy på Barnkanalen fick kasta in handuken. Det var för svårt att hitta fler tips och goda representativa exempel. Det är egentligen häpnadsväckande, dag 3 fick jag hänvisa till amerikanska filmerna (Karate Kid 3 och Jump in).

Har sedan dess börjat grotta i detta. Gick tillbaka till litteratur. Jag fann att många av mina vänner som inte har utländskbakgrund kunde plocka fram den ena efter den andra boken, där de kände igen sig. Allt från Pippi, Karlson på taket, Sofies värld, Berts dagbok m.fl., som markörer i deras litterära liv.

Jag ställde samma fråga till mina vänner med utländsk bakgrund, de som växt upp i Sverige och nu bildar familj. Hade de barnböcker där de som barn och unga kunde känna igen sig i och som de idag skulle vilja läsa för sina barn? Och kunde jag dela med mig av deras under min kommande vecka på MeR Barnkulturs hemsida? Svaren haglade in:

  • Nej tyvärr, kommer inte på något.diversity
  • Oj, jag hade inga böcker.
  • Nä min mamma beställde från England.
  • Nej, vi köpte böcker i USA.
  • Jag märker nu att jag inte kommer på någon bok som passar mellan 4-1. 2Den närmsta som kan vara relevant i de övre åldrarna är Gelert Tamas – Lasermannen. Den ger en inblick i rasism under tidigt 90-tal.
  • Jag vet inte. Kommer inte på nåt. Känns skrämmande faktiskt! Och då har jag läst en hel del som barn.

Detta är ett problem, att det saknas representation när vi vet att representation av kön av etnicitet är så viktigt. Detta är ett problem för etableringen och kanske en av de största utmaningarna inom kultur idag. Vad innebär det att så många svenskar med utländskbakgrund inte känner igen sig i eller är representerade och vad betyder det för den långsiktiga etableringen?

Så denna vecka publiceras de fåtal tips som inkommit på temat som fick breddas lite, så det blir barnböcker & film där man som svensk i Sverige idag kunde hämta inspiration och hade igenkänning. Bidragen har fått dessa ramar:

  1. Vad heter boken/filmen?
  2. Kan du rekommendera den för någon mellan 4-12år? Varför?
  3. Vad gjorde att du kände igen dig? Hur gammal var du?
  4. Någon reflektion när du fick frågan/ något intressant i sammanhanget?

Med detta efterlyser vi era bästa tips? Skicka dem per mejl eller följ oss gärna på Facebook och lägg till ditt tips som en kommentar.

/Maureen Hoppers
Styrelseledamot

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s