5227

Nyligen uppmärksammades att en mycket låg andel av de nyutgivna brittiska barnböckerna innehåller karaktärer, som verkar tillhöra någon (icke-vit) etnisk minoritet. DN plockade upp nyheten via The Guardian. Närmare bestämt är det bara fyra procent av böckerna som över huvud taget har karaktärer som inte är vita. Studien är finansierad av det brittiska Kulturrådet.

Som vi sedan tidigare vet, gäller ungefär motsvarande förhållanden i svenska barnböcker. 2015 genomförde Svenska barnboksinstitutet (SBI) en bokprovning, där de räknade karaktärer som de identifierade som ”mörkhyade” i barnboksutgivningen. Man fann att fem procent av huvudkaraktärerna kunde sorteras som mörkhyade. MeR Barnkultur ställde i samband med detta frågan till SBI om hur begreppet mörkhyad hade definierats. Svaret var att alla karaktärer räknades vars hudton inte var blek/vit och som hade mörkt/svart hår.

Året efter gjorde föreningen MeR Barnkultur en liknande undersökning, som fann att representationen av mörkhyade barn, dvs icke blonda barn, låg kvar på ungefär samma nivå. Som en reaktion på detta valde MeR Barnkultur att i en debattartikel, Låt mörkhyade ta plats i barnböckerna!, problematisera att de stora bokförlagen gör så lite i den här frågan.

Det är också tydligt att många av böckerna med icke-vita karaktärer skildrar en verklighet som ligger långt ifrån barnens vardag, i både Storbritannien och Sverige. Ofta rör böckerna förhållanden, kultur och konflikter i andra länder.

Den brittiska studien belyser problematiken med att barn från etniska minoriteter inte kan spegla sig i barnboksutgivningen. I Storbritannien tillhör 32 procent av landets barn etniska minoriteter, men bara en procent av böckerna har huvudkaraktärer som liknar dessa barn.

Hur ser det ut i Sverige? Ungefär en fjärdedel av de svenska barnen har utländsk bakgrund, många från länder som Syrien, Somalia och Irak, enligt statistik från SCB. Men många barn med synlig minoritetsbakgrund ryms inte i den här statistiken, eftersom de har minst en svenskfödd förälder. De flesta små barn med utländsk bakgrund är dessutom födda i Sverige.

I bara fem procent av den svenska barnboksutgivningen speglas de här barnen. Många författare, kritiker och bibliotekarier är eniga om att barnböcker ska erbjuda både fönster mot okända världar och återspeglingar av barnens egen verklighet. Det är dags för den svenska barnboksutgivningen att spegla fler av våra svenska barn!